Vad är en bouppteckning?
En bouppteckning är en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder samt uppgifter om vilka som berörs av dödsboet. När Skatteverket har registrerat den fungerar bouppteckningen som dödsboets legitimationshandling. Den används bland annat för att visa vem som får företräda boet i kontakter med banker och andra aktörer.
Bouppteckningen är samtidigt mer än en ekonomisk lista. Den ska ge en rättsligt korrekt bild av dödsboet på dödsdagen. Familjeförhållanden, testamente, äktenskapsförord, arvsavståenden och andra handlingar kan påverka vilka personer som ska kallas och vilka uppgifter som ska tas med.
Det går att upprätta en bouppteckning privat. Det går också att anlita en jurist eller annan professionell aktör. Juridisk hjälp är ofta värdefull när underlaget är omfattande, när familjeförhållandena är komplicerade eller när det finns osäkerhet om vilka regler som ska tillämpas.
Vilka tidsfrister gäller?
Bouppteckningsförrättningen ska normalt hållas inom tre månader från dödsfallet. Därefter ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket inom en månad, vilket i normalfallet innebär senast fyra månader efter dödsfallet. Om mer tid behövs ska en ansökan om anstånd göras inom den första tremånadersperioden.
Regler och inlämningssätt kan förändras. Från den 1 juli 2026 finns lagstöd för digital inlämning, men Skatteverket har uppgett att en särskild e-tjänst kan införas tidigast under 2027. Vi kontrollerar därför alltid de aktuella formkraven inför inlämningen. Du kan också läsa uppdaterad information på Skatteverkets sida om bouppteckning.
Det är bra att börja samla underlag tidigt även om allt inte hunnit bli tillgängligt. Banker, försäkringsbolag och andra aktörer kan ha egna handläggningstider. Om en tidsfrist riskerar att passeras bör frågan om anstånd tas upp i god tid.
Vilka personer behöver identifieras och kallas?
En central del av arbetet är att avgöra vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar eller testamentstagare och vilka som ska kallas till förrättningen. Det kan kräva genomgång av dödsfallsintyg med släktutredning, testamente, tidigare bouppteckningar och familjerättsliga handlingar.
De som ska kallas behöver få möjlighet att delta. Närvaro kan i vissa fall ske på distans, men om någon inte deltar ska det finnas underlag som visar att personen har blivit korrekt kallad eller företräds genom fullmakt. Brister i kallelser är en vanlig orsak till att en handling behöver kompletteras.
Vid förrättningen lämnar bouppgivaren de uppgifter som behövs om boet. Den eller de förrättningspersoner som medverkar ska uppfylla lagens krav och intyga uppgifterna enligt gällande regler. Terminologin och vissa formkrav ändrades den 1 juli 2026, vilket är ytterligare ett skäl att använda aktuella blanketter och anvisningar.
Vilka tillgångar och skulder ska tas med?
Utgångspunkten är den ekonomiska situationen på dödsdagen. Underlaget kan omfatta bankmedel, värdepapper, fastigheter, bostadsrätt, fordon, försäkringar, företagstillgångar, lösöre, fordringar, lån och andra skulder. Om den avlidne var gift behöver även relevanta uppgifter om den efterlevande maken eller makan hanteras.
Värderingen behöver göras med omsorg och underlag sparas. Olika typer av egendom kan kräva olika värderingssätt. Det är också viktigt att skilja dödsboets skulder från kostnader som uppkommer efter dödsfallet och att redovisa handlingar som påverkar fördelningen eller delägarkretsen.
Tillgångar utomlands får inte glömmas bort. Ett konto, en bostad eller ett bolagsinnehav i ett annat land kan påverka både bouppteckningen och den fortsatta handläggningen. I sådana fall behöver man tidigt bedöma vilka utländska dokument, översättningar eller lokala kontakter som krävs.
Så arbetar vi med bouppteckningen
1. Kartläggning
Vi går igenom familjeförhållanden, eventuella testamenten och en första bild av tillgångar och skulder. Du får en tydlig lista över vilka uppgifter som behöver samlas in och vilka personer som berörs.
2. Underlag och kallelser
Handlingarna kontrolleras och frågor som behöver utredas lyfts tidigt. Kallelser planeras så att de som ska delta får rätt information och så att kallelsebevis eller fullmakter kan hanteras korrekt.
3. Förrättning och handling
Uppgifterna gås igenom vid förrättningen och förs in i bouppteckningen. Vi kontrollerar att bilagor och formella uppgifter är med innan handlingen färdigställs för underskrift och inlämning.
4. Registrering och nästa steg
Skatteverket granskar bouppteckningen och kan begära komplettering. När den är registrerad kan dödsboet normalt gå vidare mot arvskifte och överföring av tillgångar. Ett arvskifte skickas inte till Skatteverket; det är ett avtal mellan dödsbodelägarna.
Vanliga misstag
- Att börja för sent och missa tiden för förrättning eller anstånd.
- Att inte identifiera eller kalla samtliga personer som ska kallas.
- Att använda inaktuella blanketter eller gamla uppgifter om formkraven.
- Att förbise testamente, äktenskapsförord, gåvor eller tidigare bouppteckningar.
- Att blanda ihop värdet på dödsdagen med ett senare försäljningspris.
- Att glömma utländska tillgångar eller anta att svensk registrering ensam löser den utländska delen.
- Att börja dela ut egendom innan dödsboets skyldigheter är utredda.
När är juridisk hjälp särskilt relevant?
Kontakta gärna jurist tidigt om det finns särkullbarn, testamente, efterarv, okända delägare, företag, fastighet, större skulder eller internationella tillgångar. Hjälp kan också vara motiverad om någon ifrågasätter kallelser, värderingar eller vem som har rätt att företräda boet.
Det första samtalet är kostnadsfritt och förutsättningslöst. Vi går igenom situationen och förklarar om du sannolikt behöver ett fullständigt uppdrag, hjälp med en avgränsad del eller endast vägledning för att fortsätta själv.